20 februari, 2016

På väg

Jag har en långtradare framför mig
en enformig resa på en mörk landsväg
skogen står nära
himlen har svartnat i kanterna

Vi kommer fram till ett färjeläger
en informationstavla visar
var vraken ligger som grynnor
vattnet kluckar ljummet gulbrunt mot kajen

Långtradaren kör genom sjön
manövrerar med kartan i minnet
släpet följsamt som vagnar i ett tåg

Jag måste gå runt
en utmärkt asfalterad gångväg
kring en stor nedsänkt plan

Jag beslutar mig för att gena
över den släta, gröna ytan

Jag älskar att känna gräs under mina fötter

Efter två steg ner i slänten
tappar jag fotfästet
glider på magen med händer som klor

Jag försöker ta ett simtag
i två sekunder har jag huvudet ovanför ytan

Vattnet omsluter mig
drar beslutsamt ner mig i en mjuk omfamning
Jag tänker "jaså, det är nu det ska ske"
förundrad över att jag inte längre behöver andas




14 februari, 2016

Akvarell

På en trefotad pall
står skrinet med färgblocken öppet
Penseldragen skymtar i
akvamarin lavering

I bilden står en sten
i mitten
centrerat
Det gyllene snittet förfelat
Håller masken på plats
hindrar jordens barn
att sväva ut i rymdens blå

Målaren börjar bli klar med sin bild
flyttar sin ena fot
ett steg bakåt
För att se, att allt är rätt
Då öppnar himlen sig
och tvättar ur
allt det som aldrig kan göras om

11 februari, 2016

Kajornas sång


De grå fåglarnas sång
placerar sig tätt
ekar över öppna ytor

Den stannar kvar
på grannhusets taknock
när du går om hörnet

De grå fåglarnas musik
skränar som is i en hink

metallisk klang
från varje enskild individ
blir till klockspel i stadshusets torn


08 februari, 2016

Trygghet

Tryggheten gnager
krafsar, letar, springer på små tassar
i utrymmen inget öga
kan finna ingången till
pressar sig fram
genom varma väggar
nosar, vädrar

springer skrämd undan om friheten inte ligger öde


04 februari, 2016

Nystart


Hon flyttar bort från undflyende ögon
Hon flyr med den nedslagna blicken
kvar bland kyrkogårdsgångarnas grus

Hon lämnar ett sargat minne
En bild som frusit sönder
som inte längre ger mer än
skuggor av konturer
fuktfläckade ytor
hopsmälta motiv



01 november, 2015

Vem ska ta ansvar?

Skolgårdsbråk
och föräldraroll
letar efter någon att ställa till ansvar
- rättar mig själv i nästa tanketag

letar efter någon att diskutera med

ta upp ett problem
prata ut
förstå
föreslå
en lösning
finns inom samtalshåll

Så lätt ta till
minoritetens offerroll
när du inte har hunnit
velat
kunnat
förbereda dig
för du har inte orkat se

Det var länge sedan
om någonsin
du höll ditt barn i en kärleksfull kram
Det var ännu längre sedan
om någonsin
du  kände värmen
som en filt över axlarna med tårna nogsamt instuckna i hyddan

Förstummad
går jag hem
med ryggen mot det du byggt som en borg
staplade illusioner om en bättre värld

förföljd av ekot
av ditt våldsamma försvar

anklagad för att anklaga

någonstans i ekots dova klang
en svag klocka av medömkan
som strax överröstas
av vredens vrål

Den moderna tigern
förhandlar först
i morgon går jag till attack
utan vapen
men med makt






10 juli, 2015

Prata

Tänk om orden kunde matcha känslorna
någon gång komma ut rätt
eller för all del
komma ut över huvud taget

Meningen finns ju där inne
den känns i kroppens alla celler
rinner genom ådrorna
simmar bakom ögonlocken

Allt det där som känns så svårt
på ett alldeles självklart sätt
logiskt på alla vis
utom då det tar form i ord och spottas ut