Att fräsa

Den hackade löken som fräses i en klick smör blir mild och gyllene.

En maträtt utan lök är platt, trist och fyrkantig. Med lök lyfter smakerna och sinnena upptäcker nya utrymmen att utforska. Att fräsa löken är som att riva väggarna i det hus där smakupplevelsen bor och det finns inte längre några gränser.

De oundvikliga orden som fräses fram i en ordväxling blir sträva och gråa.

Ett gräl utan ord är tamt, trist och meningslöst. Med ord får meningen bäring och känslorna visar vilket vägval som är det rätta. Att fräsa fram orden är dock som att riva väggarna i den relation som byggts upp och det blir alltför lätt att passera vedertagna gränser.